Liberal Kommentar


  sv   en  
 
  Översikt     Aktuellt     Bok-VLI     Förteckningar  

 

Föreslagna värderingar för autonoma nationalstater

Värdeliberalismen formulerar till att börja med ett antal premisser som är numrerade från 1 till 14. Nummer 1 till 9 avser dess livsåskådning medan nummer 10 till 14 avser statsskicket. Därtill kommer en lista på föreslagna värderingar för individer och en motsvarande lista på föreslagna värderingar för nationalstater. Följande är de värderingar som avser nationalstater.

Värdering 15. I en autonom nationalstat ingår det i statens uppgifter att garantera medborgarnas och den övriga befolkningens rättigheter Detta åliggande utövas inte bara genom statens lagar och rättssystem, utan också på flera andra sätt...

Värdering 16. En liberal nationalstat är i sig en kulturyttring som har ett egenvärde, och en av dess uppgifter är därför att den ska agera för att säkerställa sin egen fortlevnad och fortsatta funktion som en liberal demokrati.

Värdering 17. En liberal nationalstat har tre huvudsakliga resurser som är nödvändiga för dess långvariga existens, nämligen dess territorium, dess nationalspråk, och dess värdegemenskap. Vården av dessa resurser måste därför ha hög prioritet. För att staten ska kunna utföra sina uppgifter måste den ha kontroll över sitt territorium och dess gränser, och över den lagstiftning som ska tillämpas inom territoriet.

Värdering 18. Öppet informationsutbyte och öppen debatt är viktiga förutsättningar för att en stat ska fungera bra. De behövs för att uppmärksamma situationer där medborgerliga rättigheter eller andra samhällsgrundande värderingar inte har respekterats, och för att skapa en opinion i sådana fall. De behövs också som forum för diskussionen om de samhällsgrundande värderingarna i den nationella värdegemenskapen.

Värdering 19. Eftersom en liberal nationalstat måste vara baserad på en egen demokratisk kod är det en viktig uppgift för staten att organisera ett samråd där dess samhällsgrundande värderingar diskuteras och fastställs, och där de också kan revideras vid behov.

Värdering 20. Som en följd av Värdering 19 måste den liberala nationalstaten tillse att dess unga generation lär sig både principerna om liberal demokrati och de gällande samhällsgrundande värderingarna, och den måste sträva efter att den ska anta dessa värderingar.

Värdering 21. Vad gäller medborgare som har klargjort att de inte delar samhällets grundläggande värderingar kan det normalt antas att sådana personer utgör en liten minoritet och att den demokratiska koden kommer att dominera. Om emellertid staten av någon anledning skulle fatta beslut som permanent skulle ändra dess karaktär bort från dessa värderingar så har den grundande nationen och dess medlemmar en moralisk rättighet och skyldighet att ingripa för att säkerställa att staten återgår till sina tidigare värderingar.

Värdering 22. Staten och dess medborgare måste behandla andra stater och deras medborgare med respekt och generositet.

Värdering 23. Alla invånare och tillresande som befinner sig på statens territorium ska kunna utöva sina negativa grundläggande mänskliga rättigheter, och alla invånare ska kunna utöva sina positiva mänskliga rättigheter. Staten har dock rätt att göra vissa begränsningar av de positiva rättigheterna för de invånare som har valt att ta avstånd från statens demokratiska kod.

Den faktiskt förekommande befolkningen i ett land anses alltså kunna indelas i 'invånare' och 'tillresande'.

Värdering 24. Statslösa personer som är närvarande i en stats territorium ska ges rimlig tillgång till de positiva mänskliga rättigheterna som medborgarna åtnjuter. Detsamma gäller för medborgare i andra stater när dessa stater inte kan eller vill garantera medborgerliga rättigheter för dessa sina medborgare. Staten har dock alltid en moralisk rätt att sätta gränser för i vilken utsträckning den accepterar att tillgodose sådana behov.

Värdering 25. Vid behandling av frågor om medborgarskap, asyl eller begäran om inresa för icke-medborgare har nationalstaten oinskränkt beslutanderätt. Därvid har den en moralisk rättighet och skyldighet att tillse att dess grundläggande resurser, och dess förmåga för att utföra sina grundläggande funktioner, inte ska hotas på vare sig kort eller lång sikt. Inom dessa ramar ska den utöva största möjliga generositet mot dem som är i behov av hjälp.

Värdering 26. Universitet och andra akademiska miljöer ska inte få ha regler som kräver att deras anställda och studenter begränsar sig till de samhällsgrundande värderingarna i sitt val av läromedel eller i sin forskning. I sådana miljöer måste tankar som strider mot de samhällsgrundande värderingarna få framföras fritt, diskuteras och granskas.

Värdering 27. De riktlinjer som beskrivs i kapitel 8, avsnitt 7 (Respekt för och försvar av det egna landet) förväntas av alla medborgare, inklusive av dem som inte accepterar den demokratiska koden som en helhet. Detta inkluderar t.ex. riktlinjen 'nationell förankring'. Det ingår i statens uppdrag att främja dessa riktlinjer.

Värdering 28. Separatism kan i särskilda fall skapa svårigheter eller t.o.m. utgöra ett hot mot ett demokratiskt samhälle. Den ska därför behandlas med avvaktande försiktighet från statens sida och leda till handfasta motåtgärder vid behov.

Värdering 29. Om en norm i en normativ värdegemenskap strider mot statens lagar eller den demokratiska koden är det dessa senare som ska gälla. Ingen har rätt att åberopa t.ex. frihet, samvete, religionsfrihet eller medlemskapet i en normativ gemenskap för att hävda en rätt att avvika från gällande lag som har beslutats på ett demokratiskt sätt.

Värdering 30. En normgivare eller morallärare i en normativ gemenskap förväntas iaktta och medverka till förnuftig pluralism. Han eller hon har inte rätt att uppmana medlemmarna i sin gemenskap att bryta mot de lagar eller de samhällsgrundande värderingar som gäller i den nationalstat där han eller hon vistas.

Begreppet 'förnuftig pluralism' definierades i kapitel 10 i boken.


Denna version av sidan lades upp 2022-05-06.